Frekvens
Tachycardi > 100bpm Bradycardi < 60bpm
(Antal R-vågor på 10 s) x 6 = Frekvens
Rytm
TACHYRYTM
Smalt QRS + Regelbunden rytm + Positiv P-våg framför varje QRS-komplex i avledning II samt inverterad i aVR = Sinustachykardi
Smalt QRS + Regelbunden rytm + 2 sågtandsmönster framför varje QRS-komplex = 2:1 förmaksfladder
Smalt QRS + Regelbunden rytm + Ingen P-våg framför varje QRS-komplex = Paroxysmal supraventrikulär tachykardi
Smalt QRS + Oregelbunden rytm + Fibrillationsvågor = Förmaksflimmer
Smalt QRS + Oregelbunden rytm + Fladdervågor (Sågtandsmönster) = Förmaksfladder med varierande blockeringsgrad
Smalt QRS + Oregelbunden rytm + P-våg med varierande morfologi framför varje QRS-komplex = Multifokal förmakstachykardi
Brett QSR + Regelbunden rytm = Monomorf ventrikeltachykardi
Brett QRS + oregelbunden rytm = Ventrikelflimmer Polymorf ventrikeltachykardi Torsade de pointes
BRADKARDI
Sinus bradykardi eller AV-block?
Normalt PR-intervall + QRS-komplex efter varje P-våg = Sinus bradykardi
Förlängt PR-intervall (>200 ms)+ QRS-komplex efter varje P-våg = AV-block grad I
PR-intervall gradvis förlängt tills ett QRS-komplex uteblir = AV-block grad II Mobiz typ I
Konstant förlängt PR-intervall + Vissa uteblivna QRS-komplex = AV-block grad II Moriz typ II
Breda QRS-komplex utan relation till P-vågor = AV-block III
Axel
Positivt QRS i aVL I + Positivt QRS i aVF = normal elaxel
Positivt QRS i aVL I + Negativt QRS i aVF + Positivt QRS i II = Normal elaxel
Positivt QRS i aVL I + Negativt QRS i aVF + Negativt QRS i II = Vänsterställd elaxel (LBBB, LVH, LAFB)
Negativt QRS i aVL I + Positivt QRS i aVF = Högerställd elaxel (RBBB, RVH, LPFB)
Negativt QRS i aVL I + Negativt QRS i aVF = Kraftigt felställd elaxel (Ventrikeltachykardi)
Intervall
Förlängt PR-intervall (>200ms) = AV-block
Förlängt QT-intervall = Läkemedel (ABCDE): AntiArytmi, AntiBiotika, AntipsyCotiska, AntiDeppressiva, AntiEmetika + Brist på Kalium, Magnesium, Kalcium
(>1/2 av R-R) Risk för Torsade De Pointes
P-våg
Förstorad P-våg (>2,5 mm) i II = Förstorade förmak
QRS-komplexet
BBB eller ventrikelhypertrofi kan diagnostiseras
Stor S-våg i V1 eller V2 samt stor R-våg i V5 eller V6 = LBBB (Vä hjärtsvikt, Infarkt, Vä ventrikelhypertrofi)
M-formad RSR-våg i V1 eller V2 = RBBB (Pulmonell hypertoni, Infarkt)
Djup S-våg i V1 eller V2 samt hög R-våg i V5 eller V6 = Vä ventrikelhypertrofi
Hög R-våg i V1 eller V2 samt stor S-våg i V5 eller V6 = Hö ventrikelhypertrofi (Pulmonell hypertoni)
ST-segment och T-våg
ST-sänkning
ST-sänkning = > 0,5 mm i V2-V3 eller > 1 mm i övriga avledningar
Horisontell eller nedåtsluttande sänkning i minst 2 kontinuerliga avledningar = Misstänk myocardischemi (instabil angina/NSTEMI)
T-vågsinversion = Misstänk myocardischemi (instabil angina/NSTEMI)
Om troponin är förhöjt samtidigt med ST-sänkning och/eller T-vågsinversion = NSTEMI
Om troponin är normalt samtidigt med ST-sänkning och/eller T-vågsinversion = Instabil angina
ST-sänkning och T-vågsinversion kan även bero på Digoxinintag eller hypokalemi.
ST-höjning
> 1 mm i extremitetsavledningar eller > 2 mm i övriga avledningar.
Höjning i minst 2 kontinuerliga avledningar = misstänk STEMI
Konkav form = Misstänk benign tidig repolarisation, pericardit, hyperkalemi.
Konvex form = Misstänk STEMI
Hög och breddökad T-våg = Kan uppstå innan utveckling av STEMI
LOKALISERA INFARKTEN
V1-V4 LAD. Anterior infarkt. Finns samtidiga ST-sänkningar eller inverterade T-vågor i II, III eller aVF stärker det misstanken om STEMI.
II, III, aVF RCA. Inferior infarkt. Finns samtidiga ST-sänkningar eller inverterade T-vågor i I och aVL stärker det misstanken om STEMI.
I, aVL, V5-V6 LCX. Lateral infarkt. Finns samtidiga ST-sänkningar eller inverterade T-vågor i II, III eller aVF stärker det misstanken om STEMI.
V7-V9 PDA. Posterior infarkt. Finns samtidiga ST-sänkningar eller inverterade T-vågor i V1, V2 eller V3 stärker det misstanken om STEMI.